Mefisto på Stadsteatern

Vi var på Stockholms Stadsteater i går och såg dramatiseringen av Klaus Manns Mefisto. Denna förställning har fått ganska dålig kritik på sina håll men jag tyckte nog att det var helt ok. Snygg scenografi (som vanligt på Stadsteatern), bra tempo och intressant innehåll. Sedan är det klart att det blir lite av snabbspolning när man försöker överföra en bred episk roman till scenen. Lite ytliga nedslag i s.k. nyckelscener som inte riktigt binder ihop och skapar psykologiskt trovärdighet. Ibland påminner det en smula om Illustrerade Klassiker - lightversioner av svårlästa romaner från förr. Mefisto finns mig veterligt inte i denna serie men väl Goethes Faust!
Jag blev i alla fall sugen att läsa Manns roman efter föreställningen. Och det är väl vackert så!

PAN Books Ltd

PAN Books var (och är?) ett engelskt bokförlag som tidigt specialiserade sig på att ge ut enkla pocketböcker - måhända som ett slags mindre seriös motpol till giganten Penguin. Omslagen från framförallt 50- och 60-talen är riktigt snygga. Med tiden har det blivit en del i hyllorna hemmavid. Kanske något att samla på? Var går gränsen - när samlar man? När man köper sådant man inte vill läsa - enbart för omslaget kanske.
Nedan är några exempel avbildade. Åtminstone Greene och Highsmith är ju läsvärda ...

Självfallet finns det en uttömmande samlarsida på nätet. Den som vill läsa mer om PAN Books kan klicka på rubriken ovan. Rekommenderas!

Berlin Alexanderplatz - Soundtracks, del 7

Det är Berlin som gäller denna vecka. Firandet av murens fall har skett med en rad utmärkta filmer och dokumentärer på SVT. Men många menar nog ändå att höstens Berlinbegivenhet i TV är repriseringen av Berlin Alexanderplatz, lite i skymundan på sen fredagstid. Fassbinders filmaterisering är nog bra men läs för all del också Döblins roman som ligger till grund - den är bättre ändå. Peer Raben heter mannen som skrivit musik till TV-serien liksom till flertalet av Fassbinders filmer. Raben/Fassbinder är ett klassiskt musik- & regiteam, ungefär som Herrmann/Hitchcock, Rota/Fellini eller Morricone/Leone. Det hade ju varit tämligen enkelt att låta Franz Biberkopfs irrtåg i 20-talets Berlin ackompanjeras av typisk Berlinsk 20-talsmusik a la Kurt Weill eller Ernst Krenek. Men så lättköpta pastischer ägnar sig Raaben dessbättre inte åt. Tempot är utstuderat sävligt, valser och en och annan foxtrot dominerar. Ledande instrumet är trumpet och dragspel. (Märker ni hur intresset stegras?) Ibland påminner det om Nino Rota, ibland om smörtrumpeten Arne Lambert, ett munspelsparti får mig att tänka på John Barrys tema till Midnight Cowboy. Som synes lite geografiskt vilsen musik, precis som Biberkopf, nyligen frisläppt från fängelset, är vilsen i Berlin.

Johannelund, i lördags

I lördags åkte vi hela vägen till Johannelund i västerort för att besöka Läkarmissionens loppis. Vi kom hem med en hel del smått och gott som härmed delvis redovisas. A. koncentrerade sig på porslin o.dyl. och hittade många fina saker. Allra vackrast var nog i mitt tycke denna lilafärgade (burgundröda?) glasskål.


Själv fastnade jag som vanligt länge bland böcker och skivor. Här, till exempel, lite skön alp-country från österikiska Lolita. Ett sällsynt illa valt artistnamn med tanke på det rekorderliga fruntimmer som möter oss på omslaget. En EP på Polydor som bl.a. innehåller dunderhiten Seemann (ni får kolla på Youtube själva om ni inte tror mig!), till det facila priset av tre kronor.
Rätt outhärdlig egentligen, men på ett lite trivsamt sätt.

Tre kronor kostade även denna flexidisc som en gång följde med Bildjournalen 1966. Jag har ju på annat ställe klagat på irriterande gratis-cd:s, men det här är något helt annat. Pekka Langer (!) är DJ och presenterar låtar av Ola & the Janglers, Strangers och Tages. Spelar bra, som det brukar heta.

Bland böckerna fanns många sällsynta svenska femtiotalsromaner, många osprättade, med fina omslag. Besinnade mig dock och lät mig nöja med denna: Knut Nordströms debut Doktor Mirakels medicin. Jag har för mig att jag hört talas om Nordström och med tanke på baksidestexten verkar det ganska lovande. Tre spänn!


Vi avslutade sedan vår förmiddag med att avnjuta varsin lunchbakelse på anrika Pallas i Vällingby Centrum med utsikt mot biografen Fontänen och ett regnigt torg. Oh, ljuva femtiotal!

Westö och bakverken

Lagom till att Kjell Westös fjärde och enligt egen uppgift sista Helsingforsroman, Gå inte ensam ut i natten utkommit har jag påbörjat läsningen av hans förra bok, Där vi en gång gått. Det som genast slår en är den nästan maniska detaljrikedomen, en noggrannhet som dock inte på något sett står i vägen för berättelsen.
Dels det och så … bakverken!
Här handlar det inte om någon futtig madeleinekaka uppblött i blaskigt te utan en hel buffé av mer eller mindre bortglömda härligheter: Zolaïkatårta, Alexanderbakelse, champagnekorkar, briocher, petit chouxer, éclairer, bebéer, moccamaränger och tusenbladsbakelser.

Plötsligt slår det mig att jag lever i en tid och ett land där det kan anses vara tillfyllest att förära ett födelsedagsbarn med en prinsesstubbe, där en dammsugare går under epitetet kondisbit och där en chokladboll inte bara är något som grannbarnen försöker sälja för att bättra på klasskassan.

Nej, visa mig det konditori som kan servera mig en bit Zolaïkatårta och jag ska visa dig ett konditori med en ny stamkund!

Från www.kakrummet.se hittar jag följande recept:

ALEXANDERBAKELSE - Räcker till 6-8
Denna bakelse skapades i början av 1800-talet när Alexander I skulle komma till Helsingfors på besök. Konditor Menn var den förste som tillagade den.

Bottnar:
3 dl vetemjöl
1 krm bakpulver
3 msk strösocker
125 g kylskåpskallt smör i bitar

Fyllning:
1 dl hallonsylt

Glasyr:
3-4 dl florsocker
½ msk färskpressad citronsaft
2 msk vatten

Garnering:
Röd tårtgelé
Ev. sockerdekoration

Så här gör du:
1. Gör bottnarna. Sätt ugnen på 150 grader. Blanda mjöl, bakpulver och socker i en bunke eller matberedare med kniven isatt.
2. Tillsätt smöret och finfördela det i mjölblandningen. Arbeta snabbt ihop till en deg.
3. Dela degen i två lika stora delar. Kavla ut varje del till en rund botten, ca 16 cm i diameter. Bottnarna bör vara så jämntjocka som möjligt.
4. Lägg bottnarna på en bakpappersklädd plåt. Nacka bottnarna med en gaffel.
5. Grädda bottnarna mitt i ugnen 20-25 min eller tills de blivit ljusbruna. Låt dem sedan kallna.
6. Bred hallonsylten över den ena bottnen, lägg sedan den andra bottnen ovanpå.
7. Gör glasyren: Rör ihop florsocker, citronsaft och vatten i en skål. Rör tills det blir en jämn glasyr.
8. Bred glasyren över bakelsen. Garnera med tårtgelén. Spritsa tårtgelén i ringar på glasyren. Dra sedan med nåtot spetsigt så att dekorativt mönster bildas. Börja i mitten och dra ut mot kanterna. Sätt ev. en sockerdekoration i mitten.