Annette Kullenbergs Överklassen i Sverige (Tidens Förlag, 1974), utdrag ur intervju med L. Reklamassistent, 30 år:
"Folk som föds in i överklassen är medvetna om att klä sig, att en viss typ av föremål som dom ärvt är vackra. Om man vill köpa nya föremål så vet man att man ska gå till Svenskt Tenn, därför att där är smaken god och passar alltid in i burgna miljöer...
Man vet med sig vad som är tjåsigt. Det är ett uttryck jag kommer ihåg. Saker var tjåsiga - och det betyder att dom inte var riktigt fina. Dom var underklassiga. Jag tror att dom tjåsiga var inte arbetarklassen, utan det var arrivisterna - dom här som hade kommit sig upp. Och det var alltid fel på något sätt - det var grälla färger eller det var inte snyggt matchat.
Tjåsiga är en hel radda begrepp, talesätt och ord. Maken och lägenheten - det är mycket tjåsiga begrepp. Väninna, det är lite småtjåsigt /.../
-Kan även maträtter vara tjåsiga?
-Ja, man äter ju aldrig falukorv, det är ju jättetjåsigt. Eller dricker mjölk till middagen. Och man äter framför allt middag senare också, vid sjutiden. Det är lite elegantare, än klockan fem då, för då äter ju arbetarklassen."
En mycket läsvärd bok! Den tredje upplagan finns även i pocket med nyskrivet förord samt med andra upplagans förord. Dessa bildar en i sig läsvärd krönika över sociala förändringar under en dryg 30-årsperiod.
SvaraRaderaFör den sociologiskt hugade finns även Cecilia Hagens klassiska "Fredrik&Charlotte"-böcker och Susanna Popovas intervjubok "Överklassen".
Rafflande läsning!
Trevlig blogg!
Nacka-Fredrik
Tack för tipsen Fredrik! Hagens böcker har gått mig helt förbi - ska kollas upp. Själv har jad med intresse läst Björn af Kleens bok Jorden de ärvde - som för övrigt ledde mig till Kullenberg. Och så Johan Hakelius Döda vita män - on brittiska överklassoriginal. Mycket underhållande!
SvaraRadera/Gorjoh