Jag hittade denna Anita O´Day-platta på loppis i lördags för fem spänn. Anita O'Day Swings Cole Porter With Billy May. I originalmono, snudd på perfekt skick, från 1959. Nog är väl det ändå fantastiskt! Anita gjorde massvis med plattor på skivmärket Verve, sent femtiotal, tidigt sextiotal, många utmärkta. Denna hör väl i ärlighetens namn inte till de allra bästa. Jag vet inte om detta var ett försök att efterapa Ella Fitzgeralds succé med Songbook-skivorna, (året efter följde en skiva Rodgers/Hart-låtar, också arrangerad av May). Problemet här är möjligen just Billy May. Hans arrangemang är aningen för hårdhänta och fyrkantiga för att riktigt passa O´Day tycker jag.
O´Day är en av jazzens hårdföra överlevare - hon dog till sist för några år sedan 87 år gammal. Jag ser att hennes självbiografi High Times, Hard Times finns att beställa på Adlibris. (Måste läsas - uppmaning till mig själv.) Annars minns jag framför allt O´Day i Bert Sterns klassiska konsertfilm Jazz on a Summer´s Day, om Newportfestivalen 1958. Njut nedan av jazzikonen Anita O´Days skulpturala elegans (hatten!), sjungandes Sweet Georgia Brown, från Newport 1958.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar